Rektor har ordet 12/3 -13

Elevledda utvecklingssamtal 

Nu är det snart dags för vårterminens elevledda utvecklingssamtal!

Efter höstterminens elevledda utvecklingssamtal har jag fått en del frågor om hur man som förälder kan tänka om det här med elevledda samtal. Några föräldrar har uttryckt att de efter våra samtal bättre förstår varför det ser ut som det gör och att deras förväntningar nu ligger mer i linje med det som är skolans uppdrag avseende utvecklingssamtal. Kanske är det fler som vill ta del av den kunskapen?

I det här rektorsbrevet ska jag försöka förtydliga vad elevledda utvecklingssamtal har för utgångspunkt och vad elevernas utvecklingssamtal har för ”roll” i skolan.

Kort kan sägas att vi i skolan har till uppgift att göra eleverna delaktiga i sitt lärande.  

Dagens styrdokument kräver en större elevdelaktighet och en mer aktiv elevroll än tidigare. Eleverna ska ta ansvar för sitt lärande, visa sina kompetenser och utifrån sin förmåga utvecklas och utmanas i att reflektera över sitt kunskapande.

I de elevledda utvecklingssamtalen är det eleverna som är huvudpersonen. Oavsett var eleverna befinner sig i sin kunskapsutveckling är det ett viktigt tillfälle för dem att med stolthet få visa upp sitt arbete och sina kompetenser. Vår uppgift är att bekräfta elevens framgång, oavsett hur stor eller liten den är. Genom att eleverna själva är med och utformar sin individuella utvecklingsplan känner de oftast större ansvar för att arbeta i linje med den. Samtalet ska inte fokusera på elevens svårigheter utan på deras möjligheter att påverka och ta ansvar för sitt lärande.

För att komma fram till utvecklingssamtalets roll måste jag bli lite mer utförlig….

Eleverna har rätt att under sin skoltid veta vilka förväntningar skolan har på deras kunskapsutveckling. De ska på förhand känna till vilka kunskaper de förväntas uppnå samt vilka förmågor de ska visa att de har. I våra kursplaner finns det angivet vilka kunskapsområden eleverna ska arbeta med inom åk 1-3 samt åk 4-6, (centralt innehåll).

I bedömningsunderlaget för betygstegen E-A beskrivs vilka förmågor och kunskaper som eleverna ska visa att de har för att uppnå ett visst betyg.  Betyget är en summativ bedömning, vilket betyder att det är en sammanfattande bedömning av de kunskaper och förmågor eleven har utvecklat och uppnått under sin skoltiden. Betyg sätts först i slutet av höstterminen i åk 6.

Under hela elevernas skoltid gör undervisande lärare en regelbunden bedömning av i vilken grad eleverna förväntas uppnå angivna kunskapskrav. Bedömningen görs i förhållande till kunskapskraven i åk 3 och 6 oavsett vilken årskurs eleverna går i. Bedömningen som är en prognosbedömning, summeras och dokumenteras i ett skriftligt omdöme i respektive ämne. De skriftliga omdömena graderas i osäkert, ja eller i hög grad (I nuläget from åk 4). Ni som vårdnadshavare tar del av era barns skriftliga omdömen två gånger per läsår, en gång på hösten och en gång på våren. 

I nära anslutning till att de skriftliga omdömena skrivs, bjuder skolan/eleverna in er vårdnadshavare till att ta del av var era barn befinner sig på sin kunskapsresa.  Utvecklingssamtalets ”uppgift” är att vara ett samtal där nästa steg i kunskapsprocessen tydliggörs. Utgångspunkten i samtalet är elevernas skriftliga omdömen. Elever och lärare förbereder sig tillsammans för att på ett så konkret sätt som möjligt visa på att här befinner sig eleven just nu, hit ska jag och det här blir mitt nästa steg. Under samtalet dokumenteras det i elevens framåtsyftande individuella utvecklingsplan.

Om eleven av något skäl befaras att inte uppnå de lägsta kunskapskraven genomförs ytterligare samtal med lärare/mentor, elev, vårdnadshavare, ofta i samarbete med någon ur det specialpedagogiska teamet och ibland ansvarig biträdande rektor och/eller rektor. Åtgärdsprogram ska skrivas. (Inte att förväxla med elevernas utvecklingssamtal)

Under perioden mellan skriftliga omdömena, de individuella utvecklingsplanerna och betygssättningen i åk 6 gör läraren formativa bedömningar, här och nu av elevernas lärande. Formativ bedömning görs kontinuerligt i undervisningen. Allt för att stödja elevens fortsatta kunskapsutveckling i olika ämnen och inom olika delområden av sitt kunskapande.

Alla former av bedömningar är i första hand till för att stödja eleven. En annan viktig funktion för skolans olika bedömningar är att de ligger till grund för lärarnas fortsatta planering och utveckling av undervisningen.

 

Hälsningar
Helena Nilsson
Rektor

 

Dela: